Men trots detta så kan det komma dagar med förvirring och istället för att lita på Gud och gå i tro så går jag i min egen kraft tills jag inte vet hur jag ska orka med nästa dag...
Det är då jag behöver någon att bolla mina tankar och funderingar med. Någon som kan hjälpa mig tillbaka till att förtrösta på att Gud leder mig och tar hand om mig i allt!
Igår var en sådan dag när jag visste att jag var tvungen att ge upp mina egna försök och vända mig till Gud.
Hur jag vänder mig till Gud kan se olika ut från situation till situation, men det resulterar i detsamma - en större förtröstan och tro på att Gud kan och vill göra under i mitt liv. Han vill hjälpa när jag är villig att lyssna och ta emot.
Igår behövde jag någon med mer erfarenhet, vishet och mognad att se in i mitt liv och hjälpa mig att fokusera på rätt saker för att få ordning på det frustrations kaos som jag låtit växa. För så är det. Ingen frustration kommer utan att det först varit en tanke som blivit matad och sedan blivit alldeles mycket större än nödvändigt. Efter att jag delat mina något förvirrade tankar och funderingar med Melodie Leak,(som är helt fantastisk!(Tack för hjälpen!!)) och efter en stund av bön, så kommer en sådan frid från Gud! En lättnad, en vila, en frid, och en skön vetskap om att jag är på rätt väg igen. Frustration och oro är som bort blåsta, som att de aldrig funnits.
Resultatet blir för varje gång jag går till Gud och ger honom allt, att jag älskar honom så mycket mer! Jag ser mer av hans nåd och kärlek och jag har fokus tillbaka att göra det jag är kallad att göra.
Det finns alltid seger och framgång bakom varje svår situation om vi vågar kapitulera och vågar erkänna att vi inte klarar oss själva.
Jag har så många gånger gått hem, stängt dörren, tyckt synd om mig själv (velat att andra ska tycka synd om mig), men det leder ingenstans! Jag klarar inte längre av självömkan, för det är vad det är. Det är det äckligaste jag vet! Speciellt när jag upplever det i mitt eget liv. Men jag blir inte länge kvar i detta. Jag ser till att göra något åt det så fort jag upptäcker det. Men det har inte alltid varit så, för jag har inte alltid vetat hur jag skulle ta tag i detta. Jag har fått hjälp av olika personer genom åren och har insett att hjälpen jag fått har faktiskt inte alltid hjälpt.
Jag ska försöka förklara detta...
Skillnaden jag upplevt i hjälp som inte hjälpt och hjälp som varit effektiv är följande:
Hjälp som inte hjälpt:
Det hjälpet står för alla de gånger jag kommit till människor som lyssnat till min klagosång och bett fina böner om att allt kommer att bli bra. Gud kommer att ta bort det så småningom... Men fortsätt bara att prata om detta så ska du se att det blir bra.
Jag tror inte att sådan hjälp hjälper. För efter ett par dagar eller om du har tur kan det gå en hel vecka eller två innan problemet är överväldigande igen och det är dags för en ny omgång hjälp och så har du inte kommit någon vart.
Hjälp som hjälpt:
Hjälp som hjälpt mig är de gånger när jag hittat människor som lyssnat, bett men inte tyckt synd om mig utan har medkänsla med mig och sett vad jag behövt göra för att komma vidare. Jag har haft sådana här samtal tidigare och även igår tillsammans med Melodie blev det en sånt tillfälle. Jag går från samtalet med en läxa! Jag vet att det inte kommer att kännas jätte bra undertiden jag gör läxan. Det kan vara saker som jag måste ändra eller lämna och sånt gör ont, men när det är gjort, ja, jag vet inte hur jag ska beskriva vad som då händer, men det är en fantastisk upplevelse att få känna att jag växt som människa. Jag har tagit del av nya tankar och jag har tagit ett beslut att göra något åt det som inte är bra!
Här tror jag att det finns en nyckel. Ibland ältar vi för mycket utan att verkligen göra något. Vi oroar oss men gör inget åt det. Men jag har kommit till den insikten att jag vill jobba på min karaktär även om det gör ont. Jag vill bli mer lik Jesus och slipas för att tjäna honom bättre. Det är en utmaning, men inte en för stor utmaning. Inte om den Helige Ande får leda och ta bit för bit!
Jag njuter av att vara ett lerkärl i Guds händer. Inte av smärtan och förvirringen men av framgångarna och resultaten.
Du och jag kan göra det tillsammans om du vill... Men ingen annan kan besluta åt dig att göra något aktivt åt din situation. Det måste du göra själv.
Vill du som jag, lämna gamla mönster och åka ut ur hjulspåren och komma vidare med att utvecklas som människa?
Belive God
God sometimes remind me of what an amazing life I have since I left my old life and started to walk with Him. But even if it’s wonderful to go with God there are days of confusion and instead of trusting God and walk in faith I take over and start to walk in my own strange until I don’t know how I will handle the next day…
That’s when I need someone to share my thoughts with. Someone that will help me back to relay in God and help me to see that I can trust Him and know that He leads me trough everything!
Yesterday was one of these days when I knew that I had to give up all of my own efforts and turn to God.
The ways I use to get back close to God can look different from time to time but the result in the end looks the same – A greater trust and faith that God can and wants to do miracles in my life. He wants to help and when I am willing and open to listen and receive what He has prepared.
Yesterday I needed someone with more experience, wisdom and maturity to look into my life and help my to get the right focus to be able to deal with the frustrations and kayos that was growing in me. It just didn’t come over me, it actually starts with that I let the wrong thoughts grow in my mind. That is how it starts. No frustration will come jumping on you, it all starts with a small taught that we feed, little by little and became bigger than necessary.
After I shared my confused thoughts with Melodie Leak, (She’s just amazing! Thank You for helping me out!!) and after a time in prayer a relief from God came over me. A relief, a serenity, peace and a wonderful knowledge that I’m now back on the right track again. The frustrations and worries are gone like they never existed.
The result of going after God to give Him everything makes me love Him so much more! I see more of His mercy and love and suddenly I have my focus back on what is important and what I’m called to do.
There are always a victory and success behind every hard situation if we dare to surrender and admit that we can’t do everything ourselves.
Many times in these kind of situations I have gone home, closed my door, felt sorry for my self (and wanted others to feel sorry for me too), but that doesn’t led anywhere!
I don’t like self-pity and to do like I described, that is what it is, self-pity. That’s just ugly. Especially when I discover these things in my own life. Before in my life I would remain in this condition but now I make sure I leave this condition as soon as I discover it.
I haven’t always had the knowledge how to deal with these kinds of things. I have had help from different kind of persons during my life and I have realised that the help I got wasn’t any help at all even if their attentions were good.
I will try to explain…
The difference I have experienced in help that didn’t help and the help that was effective is like follows:
Help that didn’t help:
This help is about all the times I came to people that listened to my lamentations and prayed nice prayer about comfort and that everything will be made well and told me that God will in His own time take this away, you just have to be patient and wait for Him… until He takes it away we will keep talking about it and make a relief that way.
I don’t believe that this kind of help helps. At least not for me! To talk gives a relieve but to keep puddle and feed your feelings will not make it better in the long run. It might feel better for a day, a week or two if you’re lucky and then you’re back in the same place again without any progress.
Help that helped:
Help that have helped me are the times when I found people that listened, prayed but didn’t feel sorry for me but had compassion and saw what I had to do to get pass the situation. I have at some occasions had this kind of help in my life and yesterday was another example of this when I meet with Melodie. I left the room with a homework! And to leave with these kind of homework’s kind of a mixed feeling. I know that it won’t feel good when I sit down to do my homework because it might be things in my life that needs to be changed or even given up and to start a new direction. This mean to step out of the comfort zone. But when the homework is done and I’m stepping out to a new freedom with the knowledge that I’ve grown as a person, that’s just amazing and indescribable. I have heard and received new thoughts and taken a decision to do something good to change what makes me limited in my walk with God.
I think we have a key here. Sometimes we puddle to much without really doing anything about our situation. We worries, but doesn’t do anything active to take steps away from it. I have come to the conclusion that I want to work on my characters even if it hurts. I want to become more like Jesus and let him mould me so I can serve Him in a better and more effective way. It’s a challenge! So if you let the Holy Spirit lead you through you will see how how you will grow and change.
I enjoy being a lump of clay in Gods hands. The pain and the comfusion I might not enjoy so much but I lov the progresses and the results!
You and I can do thid together if you whant to… But no one else can tae the decision for you to do an active change in youre situation. Only you alone have to take this desission.
Do you have the same decire as I have, to leave old habits and leave the road you walked so many times and be renued by the Spirit of God?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar